Lorina

Idag vaknade jag och det var lite molnigt. Jag beslutade för att ta en intervall runda. Tummen upp för att jag är så duktig. Men jag känner att jag skulle behöva ett gymkort ngnstans. Nackdelen är bara att jag vet inte om vi kommer att bo kvar i lägenheten och då vet jag inte om det är värt att skaffa ett kort innan jag vet. Dessutom vet jag inte ens om jag har råd med ett kort.

Dessutom måste jag tillägga att jag nu varit rökfri i 11 månader och det känns underbart och friskt. Jag kan rekommendera er rökare som läser detta att lägga ner. Det är inte värt det. Det är bara ett gift som stömmar in i kroppen och som säger att du vill ha mer. Livskvaliten ökar en smula utan giftet.

Han skulle ha varit hos oss kl 18. Kl slog 18.45 och fortfarande ingen handy man. 5 min senare messar han och skriver: helo good afternoon i am sory i cant rich now i call you when i will rich there. Bra engelska. Men jag svarade tillbaka: Hello, ok, when will you be here? Men inte fick vi ngt svar inte. Den J****N dök aldrig upp sen. Så vi har fortfarande inget varmvatten.

Och livet flyter på.

I lördag tog jag Cykel Scott på en tur. Jag cyklade Diagonal neråt. Då ser jag ett annat köpcentrum som verkar var hur stort som helst: Diagonal Mar. Tyvärr hade jag inte tid att gå in och utforska. Elektrikern eller så kallade Handy man skulle komma för att fixa i lägenheten. Men väl vid Diagonal Mar stannade jag till en sekund, då upptäckte jag att Cykel Scott har en storebror i Barcelnoa. Tyvärr fick Storebror aldrig reda på att han har en lillebror. Men men...

Vid tunnelbane stationen Torres i Bages ligger ett av de största köpcentrena jag besökt. La Maniquista. Det är byggt på tre plan. Jag gick och gick och gick och det tog aldrig slut. Dit måste jag tillbaka för att utforska mer.

Äntligen har vi fått en postlåda. Nu har vi en adress och kan känna oss lite mer som hemma.

Min adress för ca ett år framöver är:
Lorina Duman
Carrer de Xifré 39
08026 Barcelona
SPAIN

Ägaren var i lägenheten igår och kollade på alla fel. Angående varmvattnet så sa han först: Men det är ju varmt. Då sa jag, men vänta två tre minuter så får vi se. Mycket rätt. Efter redan 2 minuter så började det blir kallt. Han kände på vattnet och sa; Men det är ju inte så kallt. Till slut när det hade gått ca 4 minuter så sa han till och med; Det blir bara kallare och kallare. Gud vad skönt. Vi kommer att få det fixat. Äntligen. Efter 4 veckors tjat.

Angående de andra sakerna så kommer det att bli åtgärdat också. Nu kan jag börja slappna av lite mer.

För en natt sedan hade både jag och Alex en marddröms natt. Vi kommer hem på kvällen och hör en massa ljud. vi tänkte: ahh vi har fått grannar. De pratade på och hade musik på. Men inte visste vi att de skulle fortsätta långt in på småtimmarna. Men vi lyckades somna till slut. Senare (KL 2.30)vaknar jag av ljudet från en tjej som stönar. Det var väl inte så kul och ligga och lyssna på det. Jag ligger vaken. Till slut orkar jag inte ligga kvar i sängen. Jag går upp och tar ett glas vatten. Alex var visst också vaken. Så vi satte oss i köket och hade ett litet möte. Vi röstade nästan för att vi skulle börja leta efter annat. Vi såg alla nackdelar med lägenheten. Fördelarna vägde tyvärr inte upp. Jag ÄLSKAR läget, men det är nog inte värt det efter allt vi gått igenom.
PS. ljuden tystnade sedan men kom igång senare igen.

Om det är ngn som vet ngn som hyr ut en lägenhet i BCN så är vi tacksamma för tips. Möblerat är ett måste och får inte överstiga 750EUR.


tack för mig :)

Det är väl ändå underbart hur man kan hålla humöret uppe :)))) SOL SOL SOL

Spektakulärt, det är vad de skriver om detta torn. 35 våningar med kontorslokaler. Det är 142 m högt. Jag tittade in en snabbis genom ingången, de har säkerhet. Vem som helst kommer nog inte in här.

Personligen så tycker jag inte att det är så snyggt, men jag använder detta torn som ett riktmärke för att hitta hem på kvällarna ;)

Dagen då vi skulle få nycklarna till vår lägenhet blev inte riktigt som förväntat. Vi bestämde tid med the agency att vi skulle mötas utanför lägenheten 18.45. Vi är där till 18.10 för att inte komma för sent. Vi slänger ut alla våra väskor från Taxin ut på gatan för att vänta på kära Marcos. Klockan blev 18.45, men ingen Marcos synter till. När klockan slåt 18.50 ringer vi. Nä men ni skulle ju möta mig igår. Hans kommentar var som ett slag i magen. han sa att vi skulle åka dit och hämta nycklarna då eller så skulle vi få vänta i ca två timmar. Vi satt och väntade. Vi hade inget val. Hungriga var vi också. Alex gick för att handla lite mat. Så vi hade "picknick" mitt på gatan och med alla våra väskor. Nu har vi suttit och väntat i ca en timma. Då inser vi att det är ngn i våran lägenhet som vi senare la märke till att det var städerskan. In my A* att vi skulle ha fått nycklarna dagen innan när de höll på att städa lägenheten medans vi satt på gatan och väntade. Jag kände mig hemlös för ett tag. Men ca 1½ timma senare fick vi komma in i lägenheten och ägaren som inte pratar engelska spottade ut en massa spanska ord som vi inte hade en aning om vad de betydde. Vi bara nickade.
Senare när vi väl kunde koppla av upptäckte vi sak efter sak. Diskmaskinen fungerade inte. Lägenheten var fortfarande jätteäcklig. Inget varmvatten. Lunkatade inte gott. Det hade läckt in vatten från spöregnet som hade öst ner dagen innan. Taket i köket och köksluckorna var inte rena. Jag skulle kunna fortsätta i evigheter. Det värsta var när jag ville ta bort ett överdrag på madrassen i sängen. Jag höll på att spy... Jag avslutar här...

Idag ska jag och min roomy Alexandra ner till Gracia efter jobbet. tydligen ska det vara ngn form av festival där som håller på i en veckas tid kanske till och med dygnet runt. Men det blir inte sent för mig inte. Jag ska ju jobba imorgon.

Igår var vi och storhandlade och senare när vi kom hem och allt var uppackat och maten skulle lagas så kom Alexandra på hur bekvämt det är att bo hemma. Hon har nog nu insett att man måste fixa och dona väldigt mycket för att få något eller för att något ska bli gjort. Mycket energi krävs. Men det ska nog gå bra. Man ska inte ge upp.

Nä, nu måste jag jobba igen. Kommer med mera. :)

.